fredag 26 februari 2016

Som eld

Anna ska börja gymnasiet till hösten, men framför henne ligger en hel sommar på en ö i skärgården där hennes pappa har ett litet skruttigt hus. Anna älskar att fixa med grejer på huset, ta ut båden och fiska. Hon har inget problem med att vara ensam. 
Till samma ö ska Lollo, som också ska hänga på ön med sin familj – men i deras miljonvilla. Hon ser inte fram emot semestern och smsar konstant med sina kompisar. 

Det dröjer inte länge förrän Anna och Lollo springer på varandra och blir förälskade. För Anna är det inte komplicerat, hon har vetat länga att hon blir kär i tjejer. När Lollo är med Anna är det lätt och härligt - de har så roligt tillsammans. Men när hon kommer hem till sin ytliga familj blir det svårare. Hon vågar inte erkänna att hon är ihop med en tjej, som dessutom bor i ett ruckel och har en halvalkoliserad pappa.


Jag gillar verkligen hur Sara Lövestam porträtterar Anna, Lollo och deras familjer. Karaktärerna är verkliga, som att Annas pappa har problem - visst - men han är ändå en fin pappa till Anna. Och Lollos föräldrar har sina baksidor, men de har gulliga smeknamn på sin dotter och festar till det med sina kompisar. Det känns som att författaren beskriver riktiga personer och att de inte bara är fantasi. Anna och Lollo finns där ute. Och det var väldigt spännande att läsa om deras kärlekshistoria. 


fredag 19 februari 2016

Välkommen till LA, baby

Studenten Doris åker med sin bästa vän Ottilia till USA. I flera veckor ska de se San Francisco och Los Angeles tillsammans De har planerat att sola, bada se Hollywood och dricka drinkar ihop. 

Men det blir inte riktigt som Doris tänkt sig, Ottilia väljer att hänga med sin nya pojkvän istället och Doris finner sig i ett land långt från lilla Lund helt ensam. 

Bland lyxlevande amerikaner och mysiga bokhandlar får hon sakta men säkert chansen att upptäcka en självsäkerhet som hon inte hade alls.

Det här är en bok som är rätt så lättläst, men den handlar om vuxna saker. Och just därför kanske extra spännande?

Dit ljuset inte når

På ett barnhem för länge sedan bor en pojke som heter Johan. Han är liten och smal, och blir mobbad av de andra pojkarna. De är väl avundsjuka för att han får lära sig saker på förmiddagarna istället för att jobba. Det är ett hårt och tomt liv på barnhemmet och en kväll bestämmer sig Johan för att rymma. Men det är svårt att komma undan, hela staden känner igen en barnhemspojke. Så kommer han på en idé. Johan tar av flickornas kläder när de hänger på tork och rymmer iväg som flickan Johanna. 

Samma natt får han som Johanna hos ett teatersällskap som påkläderska. Johan får chansen att leva i en värld av färger och liv. Men hans trygghet bygger på att han fortsätter spela flicka. 

Dit ljuset inte når är otroligt fint skriven. Jag känner som att jag från första sekunden är honom. Annika Thor är verkligen bra på det! Teatermiljön och människorna är väldigt roliga att läsa om och det är otroligt spännande att läsa om hur det ska gå för Johan. Kommer han bli avslöjad och vem var det egentligen som lämnade honom på barnhemmet som bebis?

onsdag 17 februari 2016

Odinsbarn - Korpringarna 1

Vad är det för äcklig omslagsbild, tänker du kanske när du ser Odinsbarn av Siri Pettersen. En av huggen svans från... ja, från vad? Förklaringen får du när du börjar läsa. Thorrald tror inte sina ögon. Ungen som han hittat liggande i den iskalla snön mitt i korpringen är svanslös. Ett missfoster, ett blindverk är hon. Men ändå. Hon tittar på honom med sina gröna ögon. Huvudet är täckt av röda fjun. Han kan inte döda henne. Behålla henne så här går inte heller. Han måste dölja vad hon är. Thorrald hämtar sin kniv och tvingar sig att göra henne illa. Han skär ett elakt sår bak på ryggen - där svansfästet skulle ha varit.

Vi gör ett hopp fram i tiden och Hirka är nu 15 år. Hon är en riktig vilding, snabb att försvara sig mot den som retar henne för att hon inte har någon svans. Bästa vännen Rime har varit borta i tre år, alltsedan han genomgick Riten och började sin utbildning. Nu är han tillbaka, snyggare än någonsin. Flickorna springer efter honom. När hon snart fyller 16 är det dags för Hirka att resa till huvudstaden Manfall och genomgå Riten för att se vilken uppgift hon ska få i riket. Men pappa Thorrald börjar packa deras få ägodelar istället. De ska ge sig ut på vägarna igen och sälja läkande örter och annat. Det är dags för Hirka att få veta varför hon på inga villkor kan riskera att resa till Manfall. De kommer att upptäcka sanningen om henne. Hirka hör inte till dem. Att vara med henne bringar olycka. Hon är rötan - hon är ett odinsbarn. För att skydda henne måste de rymma.

Det där är bara början påett riktigt spännande, annorlunda fantasyäventyr i en egen värld som norska Siri Pettersen har skapat. Det är dessutom första delen i en serie. Del två har också kommit ut på svenska: Röta. Alltså: ett riktigt bra boktips till fantasyälskare som gärna läser fartfyllda berättelser med oväntad handling, monster, kärlek, intriger, slagsmål och maktspel!

torsdag 11 februari 2016

Gudarna

Kanske du tycker att Elin Cullheds bok Gudarna har en skum titel för att handla om tre tonårstjejer från småstaden Tierp mellan Gävle och Uppsala? Det har den inte. Titeln är i själva verket genial. Vad får man om man korsar guzz med brudar? Just det. De kan dessutom behöva lite boost från att kalla sig själva för detta ord med 110% attityd, huvudpersonen Jane och hennes kompisar Bita och Lilly. De har nämligen inte särskilt mycket stöd från andra, särskilt inte vuxna.

Lilly är involverad i ett BDSM-förhållande med skolans, rektorns och alla lärares favorit den ursnygge Daniel Abdollah. När detta spårar ur och hennes kompisar Jane (kallad Janne) och Bita får ta hand om den misshandlade Lilly börjar en jakt på bevis. De vet att Daniel har filmat sig själv och Lilly när de haft sex. Då gäller det att få tag på det filmklippet. Daniel håller på med "ungt företagande" och viker pizzakartonger. Janne får den lysande idén att hon ska bli kriminell. Hon ska låtsas vilja jobba för honom som ett sätt att komma nära så att hon helt enkelt kan stjäla hans mobil. Nu blir det fartfyllt, ibland roligt, ibland otäckt men hela tiden fascinerande läsning.

Handlingen säger dock noll och intet om den här boken. Det är språket och attityden som är boken. Gudarna blandar in engelska ord i det mesta de säger. Det känns helt naturligt, det är repliker som du kan höra om du sätter dig på en buss och bara lyssnar. Jane/Janne är även intellektuell, Bita super-feminist, påläst och smart medan snygga Lilly står för den som både är feminist och styrs av känslor i en komplicerad mix. Många gånger är text och handling rå. Här är fullt av sex och våld i olika former. Här finns även kärlek, inte bara mellan gudarna. Dessutom är det stundtals vackert. Eller vad sägs om en mening som den här (sidan 147): "Jane, Jane, kom ihåg att du heter Jane. Kom ihåg att ditt namn glittrar som ett pärlhalsband i natten."

Jag kan verkligen rekommendera den här boken till alla människor som är i slutet av tonåren och uppåt. Läs.

onsdag 10 februari 2016

Mysteriet på Hester Hill

Vissa böcker har extra spännande omslag, eller hur? Mysteriet på Hester Hill av Kristina Ohlsson (hon som skrivit Glasbarnen ni vet) är en sådan bok. Man ser ett fint, gammalt men förfallet hus där åskan slår ner och ett enda fönster lyser. Det här bara måste vara en spökhistoria! Och visst är det det.

Huset bebos av två äldre män, snälla farbror Carl och hans partner, upptagne uppfinnaren Eliot. Hit kommer tvillingarna Meg och Frank medan deras föräldrar reder ut problem i samband med sin skilsmässa. Det är sommar men en sådär hemsk, regn och ruskig svensk sommar ni vet. Konstigheterna börjar direkt när barnen kommer till tågstationen i den lilla byn Svarthed. Ingen är där för att möta dem och det enda som finns är en tom perrong och en igenbommad väntsal. När Meg kikar in genom fönstret till väntsalen ser hon ändå någon därinne. En ung tjej med håret i en tjock fläta sitter med ryggen vänd mot dörren. Meg knackar på fönstret men flickan reagerar över huvudtaget inte? Så kommer Eliot körande i snabb fart. Han ursäktar sig tusen gånger för att han glömt när de skulle komma.

På Hester Hill får barnen rum en bit ifrån varandra för att inte Frank ska störa Meg när han över på sin tuba. Rummen är stora och fina och Meg har en kakelugn i sitt. På väggen hänger en tavla som föreställer en familj. I raden längst fram sitter tre allvarliga barn men där finns fyra stolar. En stol är tom. Tavlan föreställer familjen som bodde på Hester Hill förr i världen berättar farbror Eliot. Då, när det hette Hestershus. En av personerna ser ändå bekant ut, tycker Meg. Visst liknar hon tjejen på stationen?

En dörr i korridoren är låst. Den går till trappan som leder upp till vinden som finns ovanför barnens sovrum. Första natten på Hester Hill vaknar Meg plötsligt. Där hörs ljud ovanifrån. Det låter som snabba steg över golvet.

Ja, här händer många märkliga saker på Hester Hill. Och inte bara där. När Frank går in i en gammal bokhandel nere i byn och berättar att han och hans syster Meg som egentligen heter Margareta är där och hälsar på blir damen i affären helt blek. Hon säger att i så fall har hon ett paket. Det är adresserat till "Margareta på Hestershus"...

Hu! Är det spänning, rysningar och äventyr du söker så läs den här boken!

Gengången

När det är riktigt rått, blött, kallt och blött ute så kan man ibland längta väldigt mycket efter sommaren. Ett sätt att ta sig dit är genom att sjunka in i någon riktigt bra berättelse, gärna ett äventyr, som utspelar sig då. Är det så du känner just nu så kan jag tipsa om att testa att läsa Gengången av Ingelin Angerborn.

Gengången handlar om 12-åriga Ellinor som ska tillbringa en sommarvecka hos sin mormor som bor i en liten svensk småstad. Staden verkar vara det perfekta stället för en sommarsemester! Den är sådär gammeldags mysig, där finns ett stort gammalt slott med vallgrav och fängelsehåla och den ligger vid kanten av en sjö med en fin badvik.

Ni som har läst Angerborn förut förstår att här måste finnas något mysterium som gärna är sådär lite småläskigt. Bokens titel Gengången får en dessutom att tänka på gengångare som ju är ett annat ord för spöken. Precis i början av boken när mormor och Ellinor är ute och kör så upptäcker de en sliten gammal loppisskylt som pekar mot en slingrig grusväg rakt in i skogen. De följer den och kommer till en antiklada som ägs av en blind kvinna. När de letar runt bland alla gamla grejor så hittar Ellinor ett superfint skrin med en ballerina i. Det ser både gammalt och dyrt ut men verkar vara trasigt - ballerinan rör sig inte när man öppnar locket och musiken spelas upp. Då de frågar om de får köpa det så tar kvinnan Ellinor i handen och säger att "det är gratis för rätt person" - så får Ellinor det bara!

Jodå, visst är det något skumt med skrinet. De mardrömmar Ellinor börjar få efter att hon tittat noga in i det verkar inte bara ha en naturlig förklaring som mormor tror. Och den där pianomusiken som hon hör från ett fönster i staden, visst är det konstigt att det är samma musik som spelas i skrinet? Var det något mer? Romantik? Såklart här är! På jakt efter den som spelar det där pianot möter Ellinor en riktig snygging. Jättesöta Oliver, som hon lagt märke till redan tidigare i badviken. Lustigt nog verkar han ha lagt märke till henne också... Kanske han kan hjälpa henne att lösa skrinets gåta?